Kärnavfallet kan hamna i orätta händer

SvD 16 april 2010:

Michael Karnefors m fl har i en replik 2010-04-14 ”Kärnkraft gör vår värld säkrare” bemött det debattinlägg som Eva-Selin Lindgren gjorde 2010-04-10 ”En kärnvapenfri värld kräver att kärnkraften avvecklas”.

I sin replik säger Karnefors m fl att Nord-Korea knappast kommer att avveckla sitt atom­bombs­program för att Sverige lägger ned sitt kärnkrafts­program. Men det har heller ingen påstått. Att föra in sådana argument i den pågående debatten är sättsynt enfaldigt. Med samma resonemang kan man säga att Kina knappast får märkbart bättre miljö för att Sverige minskar sitt CO2-utsläpp, så varför ska vi göra det? Kärnkraftsdebatten förs ofta på en mycket låg nivå, men detta utgör nog lågvattenmärket hittills.

Till sakfrågan. Det må vara sant att ingen bomb ännu konstruerats av bränsle från kärnkrafts­reaktorer, men detta är inte så märlklig, och betyder absolut inte att det inte går. De nya länder, Israel, Indien, Pakistan, Nord-Korea, som nyligen prodeucerat plutoniumbomber, har använt sig av reaktorer som är optimerade för plutoniumframställning, med dessa reaktorer skiljer sig inte i princip från de kraftproducerande som vi och många andra länder har.

I varje uranbaserad reaktor produceras plutonium. Uran-238 omvandlas först till klyvbart Pu-239, och sedan bildas även icke-klyvbara Pu-isotoper. Detta innebär att den relativa koncentrationen av klyvbart plutonium är nära 100% i inledningsskedet för att sjunka till ca 70% i det utbrända materialet. Vid vapenframställning tar man därför ut bränslet på ett tidigt stadium, när koncentrationen av klyvbart plutonium är hög. Använder man sig i stället av utbränt bränsle, ökar den mängd plutonium som krävs för en bomb med ca 50% —från 4 kg till ca 6 kg.

Karnefors och andra, som har egenintresse av att den svenska kärnkraften drivs vidare, försöker vilseföra det svenska folket, inkl. politikerna, genom att påstå att avfallet från de svenska reaktorerna inte är farligt. De har till stor del lyckats i detta uppsåt. Svenska politiker talar högt och brett om faran med höganrikat uran men nämner nästan aldrig plutonuim i avfallet. Brittiska forskare har nyligen varnat för att kärnavfallet kommer i orätta händer, och Obama har på sistone uppmärksammat detta i flera TV-sända tal. Han ser faran för att plutonium kan komma i terroristers händer som det för närvarande största hotet mot mänskligheten. Men han har uppenbarligen bättre rådgivare än den svenska regeringen.

Ingvar Lindgren, professor i fysik, ledamot av KVA, IVA